Jag var en av dem som lyssnade till debatten mellan Magnus Andersson och Fredrick Federley i P1 morgon i morse. Det var en ganska bra debatt tycker jag. Och jag känner väl att jag blev stärkt i min uppfattning. Vi håller på att få en dålig lag, och det känns lite som att Fredrick Federley går över lik för att försvara den. I mina ögon har han alltid satt den enskilda människan framför systemen, men jag har nog aldrig hört något som så livligt försvarat systemen på den enskilda människans bekostnad som Fredrick gjorde i morse. Det enda hållbara argumentet för den är egentligen att vi riskerar vite från EU om vi inte har någon lagstiftning. I det här fallet tar jag hellre ett straff för passivitet än bryter mot de mänskliga rättigheterna måste jag säga. Och det är ju dessutom ganska allmänt känt att Sverige är en av EU:s "laglydigaste" medlemmar. Det ska man visserligen vara, men ibland måste man göra sina val och vara principfast. Man kan inte alltid skylla på EU, det blir till slut ganska fegt, och spär egentligen bara på EU-föraktet helt utan anledning. EU skulle nämligen inte ha haft något att erinra mot en mer human lagstiftning än den som nu är föreslagen. Följaktligen bör man som lagstiftare och politiker kunna stå för sina egna handlingar, alldeles oavsett hur mycket EU flåsar en i nacken.
Fredrick Federley hävdar också att gratis vård är en medborgerlig rättighet, medan vård är en mänsklig. Det är naturligtvis en syn man kan ha. Men det blir problematiskt eftersom det svårligen håller i praktiken. Vart ska man till exempel skicka den faktura som Fredrick anser ska vara skillnaden mellan papperslösa och andra människor? Hur många vill egentligen vara papperslösa, och är de det för att de i normalfallet har det så gott ställt att de kan finansiera sin sjukvård på egen hand? Kan det vara så att det finns en och annan som är papperslös för att den vet hur inhuman den svenska migrationspolitiken är och hellre väljer ett liv i skymundan än en snar död? Går det att säga att papperslösa normalt sett har valt att leva som de lever? Alla dessa är retoriska frågor, men det är också så att de någonstans visar att det inte är våra sjukhus som ska agera migrationsmyndighet. De ska ge vård, och de ska ge det utifrån att det är människor som behöver vård. Vore dock Sverige ett land där inte heller svenskar hade gratis vård, utan vi hade någon annan modell, till exempel med sjukförsäkringar. Ja då kanske Fredricks argumentation skulle fungera. Men i dagsläget håller den inte. Vi har gjort ett val. Vi har valt gemensamt finansierad vård. Då ska det gälla alla. Med andra ord tycker jag inte att den svenska vården kan göras till en medborgerlig rättighet.
Slutligen var det naturligtvis skönt att höra att Fredrick erkänner att de papperslösa lever i ett "helvete" för att citera honom. För så är det nog verkligen många gånger. Men samtidigt menar han att rätten till vård skulle legitimera helvetet. Det är beklagligt att han därmed gör de papperslösa till bovarna i dramat.
Läs också dagens artikel på Svt opinion som är undertecknad av Magnus Andersson, Frida Johansson Metso och Charlie Weimers.
tisdag, maj 20, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Johan, jag tror du har missat hela definitionen av vilka som är papperslösa. De är INTE flyktingar. Oftast har de inget förtryck över huvud taget. Det handlar inte om att de saknar dokumentation. Det handlar om att de inte vänder sig till svenska myndigheter och meddelar att de är i landet.
Det ni nu gör är att fokusera på en grupp som inte har det svårast. Det som borde vara fokus är egentligen att öka antalet kvotflyktingar. De orkar ni dock inte intressera er för på grund av att ni nu fokuserar på en grupp människor som oftast inte ens har för avsikt att bidra till det gemensamma genom att jobba vitt. Det är galet!
Det enda de behöver göra för att sluta vara papperslösa är att söka sig till migrationsmyndigheterna. Varför ska man inte följa svensk lag? Och varför är det framförallt de som inte följer svensk lag och de som inte behöver skydd mest som CUF nu fokuserar på?
Därtill, varför så ensidig kritik av regeringen och det egna partiet som har öppnat för skolgång, som öppnar för akutvård, som öppnar för mödravård, som öppnar för förlossning och som öppnar vår barnens vård? Vart var er kritik för ett år sedan? För tre år sedan? Den fanns inte för då fokuserade CUF på asylsökande.
Jag vill hävda att du gör det alldeles för lätt för dig. Det gagnar din sak, men nyanserar knappast debatten. Nog finns det människor som saknar dokumentation som varken skulle behöva göra det eller som rimligen borde utvisas. Viljan att ge sig till känna kan dock utan tvekan påverkas av tvång från tredje part eller vetskapen att svenska myndigheter inte alltid följer konventioner och lagar. Jag säger inte att det är så i varje fall. Det finns säkert skurkar som smyger om kring här också. Men frågan är ju snarare hur vi ska se på vården och ifall den ska ses som en medborgerlig rättighet eller inte med dagens modell. Det faktum att människor kommer i kläm med den politik som nu ser ut att föras understryker bara tveksamheterna i lagen.
CUF har i och med detta på inget sätt vänt flyktingarna ryggen. Men våra gundläggande principer måste kunna begagnas på alla människor, elller hur? Jag tänker knappast be om ursäkt för att jag inte debatterar asylsökande när debatten handlar om papperslösa.
Att kritiken är ensidig nu beror ju naturligtvis på att vi tycker att partiet har fel. Det finns all anledning att vara kritisk mot den förra regeringen och mot socialdemokraterna, för att inte säga hur vänstern beter sig i den här debatten. Men just nu är det bråttom om man ska kunna hinna bilda opinion, därav vårt fokus. Och ibland får man faktiskt inse att det har konsekvenser att man sitter vid makten. Som till exempel den att man ställs till svars för det man gör.
Skicka en kommentar