Berlusconi stoppar medier igen

Italienske premiärministern Silvio Berlusconi har återigen tagit strid mot det fria ordet. denna gång har han stoppad toplessbilder och andra bilder från hans nyårsfest. Han tycker naturligtvis att det vore olämpligt om bilderna kom ut. Det är dock lika olämpligt om det som bilderna sägs visa har skett. Knappast något som en premiärminister ska syssla med. Men i färlängningen är kanske hans tendenser att helt vilja styra medierna som är det allra farligaste.

Lena Ek sa på CUF:s förbundsstämma för en tid sedan, på frågan varför det är viktigt att rösta och att rösta liberalt, att hennes Europa inte är Berlusconis Europa. Och det ska gudarna veta. Jag hoppas på Lenas, Centerpartiets och mitt Europa. Ett fritt, öppet och grönt Europa helt enkelt.

Roligare att kampanja i bra väder

Efter dagens kampanjinsats i Hällefors så blir det lite lugnare i kväll. Fast lite på nålar sitter man ju eftersom ÖSK bortamöter HBK. Det borde finnas chans att ta poäng. Men vi får väl se hur det går.

En sak kan jag ju konstatera efter två heldagar av kampanjarbete. Det blir bra mycket roligare att vara ute och kampanja när vädret är fantastiskt.

"Valsystemsdebatten" fortsätter

Nu ser jag att Valmyndigheten ger Gudrun Schyman svar på tal. Fats Gudrun svarar åter och så vidare. Men det är fascinerande det här. valsystemet är det fortfarande ingen som kritiserat.

Inte så miljövänligt

Karl Malmqvist har hittat ytterligare ett exempel på att den så kallade miljörörelsen – alltså en av de miljörörelser som föddes några årtionden efter att Centerpartiet uppfann den svenska miljöpolitiken – inte riktigt lever upp till det där med miljöfokus. Det finns fler exempel, som att man gång på gång stoppar upp bygget av Botniabanan.

Det är inte valsystemet hon kritiserar

Gudrun Schyman gör nu ett nytt utfall mot det svenska valsystemet. Och det kan man göra. Men jag ser i det hon skriver ingen egentlig kritik mot valsystemet, bara mot hur man hanterar det system vi har. Det hon kritiserar är valförrättare och kommuner och andra som är inblandade, sam valmyndigheten till viss del. Men det är inte en kritik av valsystemet som sådant.

När det kommer till valsystem skulle jag till exempel kunna tänka mig att titta lite närmare på Single transferable vote-systemet som man har på bland annat Malta och Irland. Där kan man i större utsträckning ge sin röst till de kandidater man tycker bäst om, och partiernas listning blir inte lika styrande. Då handlar det om andra valsystem, men det är inte vad Gudruns kritik handlar om.

Ett förslag som kan öka förståelsen för rovdjurspolitiken

Även om man kan ha åsikter om antalet och strategin så måste jag nog ändå säga att det är positivt att regeringen nu satt ner foten i vargfrågan. För dem som bara rör sig inne i landets städer, som miljöpartiet till exempel, så är det lite svårt att förstå hur stor vargfrågan är på vissa håll i landet. Och det är därför det är viktigt att se till så man får en politik som människor känner att de förstår och att de kan leva med. Annars riskerar rovdjurspolitiken att mista sin legitimitet. Och jag har förhoppningar om att dagens "vargförslag" från regeringen kan bidra till bättre legitimitet, och jag tror att man på det här sättet visat att man tar också landsbygdens frågor på allvar.

Klimatproblemen är redan här

Klimatet är den kanske viktigaste frågan i detta val till Europaparlamentsvalet. Och problemen med klimatförändringarna är inte så avlägsna som man kan tro. På vissa hål drabbas människor redan hårt av dem. Därför är det viktigt att vi ser till att det kommer många människor till Bryssel som faktiskt tar klimatfrågorna på allvar!

Bra valfilm!

Då har också Centerpartiet visat sin valfilm inför EP-valet. Och jag säger lite som Karl Malmqvist, jag trodde inte att den skulle vara så bra. Jag hoppas att den här länken funkar nu, men jag tror att du ska kunna se den här. Annars kan ni ju se den hos Karl. Eller på centerpartiet.se.

Marie om PP

Marie Wickberg skriver i dag om anledningar att inte rösta på Piratpartiet. Hon gör det på Politikerbloggen. Och hennes invändning är rimlig. För även i de frågor där PP inte avser påverka, så kommer man ju att påverka eftersom varje röst räknas, nedlagd eller inte.

Jag gör som kulturministern

Jag kanske är helt korkad, men jag begriper inte riktigt bråket kring kulturministerns uttalande om Pirate Bay-domen. Hade hon uttalat sig innan domen fallit hade jag förstått upprördheten, men när det sker nästan en månad efteråt så fattar jag inte vad som är problemet. Är det några som ska förväntas ha åsikter om samhälleliga fenomen är det väl politiker. Och att domar kommenteras i efterhand är väl något som görs varje dag, ministerstyret skulle ju vara aktuellt endast om hon givit direkta instruktioner innan domen förkunnats.

Jag tycker att det var väldigt skönt att man fick fast polismördarna från morden i Malexander för tio år sedan. Det var bra att de blev dömda! Så, då har jag gjort mig skyldig till samma sak som kulturministern. Vi får väl se om det blir samma drev kring mitt uttalande.

Sanna har rätt som vanligt

Anders Dahlberg citerar ett litet ledarstick av Sanna Rayman (SvD) på sin blogg. Och hon har så rätt, som vanligt. När sossarna inser att de har fel hittar de något skällsord från klasskampens dagar att kasta i ansiktet på högerspöket. Så synd bara att de då bara medger att det fortfarande tror på spöken. Allt medan de verkliga argumenten går sossarna förbi.

Marie gör dagens utspel

I dag står Marie Wickberg för dagens utspel i Expressen. Hon talar om fri arbetskraftsinvandring till EU. Och artikeln med henne kan man hitta här. Jag tror att det är viktigt att den här debatten lyfts. Det handlar helt enkelt om människosyn, och jag tycker det är märkligt att vi ägnat så mycket kraft på den här planeten åt att stänga in folk bakom gränser.

Vem ska köpa röster nästa gång?

Många har säkert reagerat på Aftfonbladets nya kampanj att köpa röster. Även om också jag förstår humorn i det så kan jag tycka att det tyder på någon sorts förakt mot läsarna. AB tar alltså för givet att läsarna är så obildade att de inte kan nå insikten att det är viktigt att rösta utan att få pengar för det. Sedan får det liksom vara för en hur god sak det vill. Jga skulle i alla fall bli lite förbannad om någon ville betala mig för att rösta.

Sedan finns det ju en värre sak med det. SOm väl Abir är inne på. Och det är ju att man kan undra vad nästa steg blir. Vi politiker får ju inte muta till oss röster, ska tidningar få det om det så är neutralt? Jag menar alla vet ju vilken partifärg AB företräder. Och vem ska få betala för röster nästa gång? Det är risk för att detta är ett steg åt helt fel håll det här.

FN måste ta ställning för demokratin

Vad ska FN vara i framtiden? Mer demokratiskt i alla fall.Och då är det också rimligt att man tydligare tar ställning för demokrati.

Nordkorea har nu under ett antal dagar skickat robotar omkring sig, och därtill provsprängt atombomber. Nu hotar man också Sydkorea med angrepp sedan grannlandet i söder blivit med i icke spridningssamarbetet kring massförstörelsevapen. Hur man kan ta ett samarbete för att begränsa vapnen i världen som ett hot – såsom Nordkorea gör – är ju obegripligt. Men så är det mesta som Nordkorea gör också just obegripligt.

Nu, när Nordkorea har kärnvapen samt skickar missiler omkring sig samtidigt som man hotar Sydkorea med krig, kan man lätt ställa sig frågan vad världen ska göra. Och jag tycker inte det vore orimligt om FN hade mandat att säga ifrån. Stå upp för demokratin och se till så att Nordkorea skärper sig. I förstone med diplomati, förhandlingar och sanktioner så klart. Men i slutändan kan det faktiskt vara så att våld är nödvändigt.

I dag är inte FN ens helt tydligt i något ställningstagande för demokratin som statsskick. Men i förlängningen är det givetvis ohållbart. FN ska verka för fred, och det bästa sättet att skapa en fredligare värld är att se till så att världen demokratiseras. En bra början på det är att FN tydligt tar ställning för demokratin mot diktaturen.

Skrämmande behandling av grisar manar till handling

Behandlingen av danska grisar är verkligen skrämmande. Här måste det bli ändring. Och här finns det faktiskt också anledning för EU att agera. Inte minst för att korta transporttiderna. Det är viktigt för att vi ska kunna lite på att vi har sund och säker mat i Europa. Det har alltid varit och kommer altid att vara en viktig fråga för Centerpartiet, såväl i Sverige som i EU.

C första parti att miljöcertifieras

Magnus Svensson är en av de bloggare som skriver om nyheten att Centerpartiet som första parti blivit miljöcertifierat. Han har också hela pressmeddelandet med på sin blogg.

Detta är en glad nyhet. Och jag tycker att det visar att partiet är berett att ta ansvar för miljön, även i praktiskt handling. Bra jobbat!

Svenskarna gör nytta där ute

Jag kan bara hålla med Karl Malmqvist och Niklas Carlsson med flera. Det är skönt att se att svenskarna vid Afrikas kust gör nytta i bekämpandet av piratverksamheten! Detta är en av många lyckade internationella insatser av svenska utlandsstyrkor. Jag hoppas verkligen att vi kan bibehålla kvaliteten på dessa insatser när vi skrotar värnplikten, jag är orolig men hoppas jag får fel. Dock ska man nog komma ihåg en sak, och det skulle jag till exempel vilja skicka med till försvarsminister Sten Tolgfors. Ska det nya kontraktssoldatsystemet bli lyckosamt så kommer dte åtminstone inte att bli billigare än pliktsystemet. För man får inga bra soldater till svältlön.

Reinfeldts oroväckande hållning till Turkiet

Fredrik Reinfeldt inställniing till Turkiets eventuellt kommande medlemskap i EU är oroväckande. Särskilt med tanke på att det sker såhär strax innan han ska ta över som ordförande för hela unionen när Sverige övertar ordförandeklubban från Tjeckien. Magnus Andersson skriver bra om detta på sin blogg och på SVT opinion.

Är det sådant här EU ska göra?

Klimat- och miljöarbete är EU:s viktigaste uppgifter. Men märkning av varor!? Nej, se till så att folk får reda på varifrån grejorna kommer. Se sedan till att ha höga krav på kvalitet i produktionen.

Politiker ska inte lägga sig i detaljfrågor, och Krav visar i Sverige att en väl fungerande märkning lika väl kan skötas av en förening som av staten. Jag börjar bli väldigt trött på alla som tror att märkning är lösningen på all världens problem – som om konsumenterna är dumma i huvudet, och som om producenterna är ännu dummare.

Än värre är det när man pratar GMO-märkning. Hur många led tillbaka ska man gå? Hur vet man att en procent av det foder djuret åt vars kött jag äter innehöll rester av GMO? Kort sagt, det är ta mig katten omöjligt. Återigen, sätt ramar, men lämna detaljregleringen därhän.

Nu behövs en strategi mot kärnvapenhotet

Nu har Nordkorea definitivt kärnvapen, enligt de flesta bedömare. Under natten genomförde man en underjordisk provsprängning, och FN håller därför krismöte.

Det är hemskt nog att fler länder skaffar sig kärnvapen. Men att världens galnaste diktatur skaffar sig atombomber är riktigt, riktigt oroväckande. Nu saknar ju Nordkorea det mesta av värde i övrigt för att kunna utgöra något långvarigt hot mot mänskligheten. Men ett land med Nordkoreas oberäkneliga ledarskap kan ställa till med alldeles för mycket bara de bestämmer sig för det.

Nu måste världen finna en strategi för att möta kärnvapenhotet Nordkorea, därtill på ett sätt som också gör det möjligt att möta ett eventuellt kärnvapenhot från Iran. Och frågan är vilken taktik som är lämplig.

Förmodligen måste en vinnande strategi vara en strategi bakom vilken inte bara ett antal västländer står. Numera borde det till exempel vara möjligt att få med Kina på någon form av ställningstagande eller någon sorts markering. Och det kan möjligen vara ett sätt att få åtminstone Nordkorea att lyssna. En tanke som också framförs av bland andra utrikesminister Carl Bildt.

Obama och bilderna

Svenskan har i dag en intressant artikel om president Obama och hans, och tidigare presidenters förhållande till fotografer. Läs det här. Och gillar man inte artikeln så kan man ju kolla på bildspelet det är bra bilder.

Jag tror att presidenter som låter sig fotograferas kommer att bli allt vanligare. Och det är ju kanske inte någon udda åsikt direkt. Men i dagens medievärld betyder det utan tvekan mer än någonsin.

Om tidningsdöden

Den amerikanske medieforskaren Thomas E Patterson skriver i dag på DN debatt. Han menar att nyhetsbevakningen dör ut om papperstidningarna dör. Och han har en väl underbyggd argumentation. Samtidigt tror jag att han bara delvis har rätt. Delvis på grund av att mediebranschen ser lite olika ut i olika delar av världen. Och inte minst är det olika om man jämför Sverige och USA.

Den breda floran av granskande dagstidningar kommer att tunnas ut rejält om utvecklingen fortgår. Det är det nog inte så stor tveksamhet kring. Men samtidigt har jag svårt att se att alla tidningar dör ut. Kvar blir ett antal stora, grävande, högkvalitativa bjässar. Och det behöver inte innebära att grävandet upphör. Parallellt tror jag det finns ytterligare en marknad kvar, för de tidningar som håller en nära kontakt med läsarna, och berättar om det som ligger läsarna nära. Mindre lokaltidningar med skickliga redaktioner, som kan lära sig att bli en del av läsarnas vardag kan mycket väl gå mot en ny framtid. Jag hör människor som talar om hur gärna de skulle vilja ha något sådant var och varannan dag.

Detta fanns en gång, och finns på sina håll, bland ett fåtal lyckosamma lokal- och regionaltidningar. Och den tanke som ligger bakom denna nyhetsrapportering är lite samma tanke som när de små föreningsdrivna centertidningarna en gång växte fram. Att vara en röst för bygden, eller möjligen ett svårdefinierbart "det närmaste". Möjligen blir man då också en sorts reklampelare för en geografisk enhet, för sin ort, för sina läsare – ett forum där de får synas till omvärldens beskådan. Men, so be it. Det är varken nytt eller principvidrigt att en tidning har en djup förankring på utgivningsorten, men det är nog (tyvärr?) en företeelse som dött ut.

Jag tror också att en del i de svenska dagstidningarnas problem är den tilltagande ägarkoncentrationen, och de små tidningarnas sammanslagningar. Vem bryr sig när lokaltidningen inte är lokal längre om att prenumerera på en sämre kopia av en rikstidning?

Sedan får vi se hur det blir med den breda grävande journalistiken, den där som skrapar lite på ytan åtminstone. Men jag tror nog kanske att det blir en uppgift som kommer att övertas av någon. Av några enskilda nätskribenter, liksom av de lokala nyhetsredaktionerna. Man kan i alla fall hoppas.

Felaktigheter i Lanestrands artikel

Måste bara kommentera ett par felaktigheter i Rune Lanestrands Newsmillartikel. Marie Wickberg står på fjärde plats på riksdagslistan, inte tredje. Fredrick Federley har mig veterligen inga celler, och särskilt inga med vilka han kunnat infiltrera partitoppen – jag hoppas Fredrick ursäktar, men jag tror att hans makt över Centerns kärna är ganska ringa. För det tredje så räknades CUF-medlemmarna under Wickbergs tid som ombudsman i hundratal och inte i tiotal, särskilt i Värmland. Och sist men inte minst så definieras inte en folkrörelse av att den bär särskilda värderingar, utan av hur den organiseras. Rätt ska vara rätt.

Rödgrön konservatism och moralism

Om smutskastning är vad vänsterkartellen är rädd för så kanske det vore på sin plats med lite självrannsakan. Kanske redan när man skriver debattartiklar. Men det är ju inte vad det handlar om. Och inte är tv-reklam ett hot mot demokratin heller. Det handlar bara om konservatism och inte-ska-man-väl-verka-som-att-det-kostar-pengar-med-valrörelse-moralism. Fastän sossarna har lång erfarenhet av att plöja ner LO-miljoner i valmaskineriet. Så deras moralkaka på SvD:s brännpunkt i dag, blir liksom mest dubbelmoral och platt fall.

Sedan ska man komma ihåg att det kan bli så att det blir svårare att synas för mindre partier med mindre resurser i framtiden. Fast å andra sidan, nja. Junilistan och Piratpartiet har ju funnit sina vägar in i samhällsdebatten ändå.

Om Lanestrands skarpskytte på Newsmill

Förbundet Sveriges Småbrukares före detta ordförande, tillika tidskriften Småbrukarens redaktör, tillika före detta centerpartisten, tillika motståndaren mot tillkomsten av Västragötalandsregionen – Rune Lanestrand har laddat bössan. Nu skjuter han skarpt mot Centerpartiet, dels på Newsmill i dag och tydligen även tidigare. Och hans budskap känns på sätt och vis igen. Det finns en kategori av gamla avhoppare från Centerrörelsen vars politiska hemvist är svår att placera på kartan, men som ofta har det gemensamt att de upphöjt småskaligheten till dogm och vill göra landsbygden till ett museum. Frågan är om deras syn någonsin varit densamma som Centerpartiets. Det är bara det att verkligheten en gång såg ut ungefär som de önskar att den ska få förbli.

Det är inte svårt att sjunga småskalighetens lov. Jag gör det gärna själv till och från. Men man ska ju komma ihåg att Lanestrand med flera inte bara anser att den är välkommen, utan att politiken ska göra den lönsam, oavsett hur olönsam den kan vara. Det finns gott om exempel på småskalig matproduktion som bidrar med en helt ny dimension till lantbruket. Det har bland annat jordbruksminister Eskil Erlandsson uppmärksammat när han för en tid sedan (förra sommaren rättare sagt) lyfte Sverige som Europas nya matland. I den bilden finns det gott om utrymme för småskalighet, vilket inte sällan kan sägas vara synonymt med kvalitet. Men det bygger på att det finns en marknad, och människor som är beredda att betala mer för maten. Och det kommer inte alla att vara beredda att göra. I stället har vi 20-kronorsalternativ på Lidl, 50-kronorsalternativ på Ica, och 100-kronorsalternativet i gårdsbutiken (för att hårdra det hela lite). Det är underbart, det är lysande, det är ett tecken på välfärd och välstånd, samt på tillväxt, företagande och utveckling. Det finns moln på himlen, men på det stora hela är det rationella jordbruket en välkommen innovation, som kunnat ge fler mat för dagen, och jobb åt åtskilliga.

Det Rune Lanestrand nu gör på Newsmill är att sätta likhetstecken mellan Stureplansbrats och genmodifierade organisamer (GMO). Och då är det ju lätt att dra sig till minnes att det finns en liten Centeravdelning som lånat namnet av nämnda torg i centrala Stockholms östra delar. Och sedan är man hemma – med Lanestrands logik. Men det han glömde, medan han försökte hitta anledning att som den gamle man han är klappa Marie Wickberg på huvudet, var att det måste finnas en argumentation också.

För det första kan man ju förkasta de mest imbecilla delarna av hans debattartikel. Jag har svårt att se att stureplansbrats skulle bry sig särdeles mycket om jordbruk, såvida inte nämnda brats fäder har ett gods någonstans och någon av dessa ynglingar är tilltänkta arvtagare. Och om de inte bryr sig om jordbruk, så bryr de sig än mindre om GMO. Om de däremot är politiskt engagerade, säg i Centerpartiet, har de ganska ofta relativt reflekterade åsikter, ser sällan ut som brats, lever i ringa utsträckning som brats – ja det är till och med tveksamt om de är brats. Men är de brats och vill bli medlemmar i Centerpartiet så är de lika välkomna som alla andra. Och Rune Lanestrand har som ickemedlem sannerligen inget att säga till om i den frågan. Fast saken är ju den att det inte handlar om att man är en brat eller ej. Det handlar om värderingar, och jag vågar lova Rune Lanestrand att han ganska snart skulle märka – möjligen till sin stora förvåning – att de som är engagerade i Stureplanscentern är både medvetna, engagerade och i stånd att försvara sina åsikter. Särskilt mot sådana löjliga påhopp som Lanestrand med flera står för.

Sedan är jag så evinnerligt trött på äldre herrars besserwissrande gentemot unga generationer. Unga engagerade har förfasats, häpnat och hållits tillbaka av sådant i så låna tider att man kunde tycka att någon generation någon gång kunde låta bli att sjunka så lågt när man kommer lite till åren. Jag hoppas om inte annat att min generation blir den första.

Fast det som detta, mitt uppe bland alla äpplen och päron somligger utspridda lite huller om buller, handlar om denna gången förefaller alltså egentligen vara GMO. Och då bör det påpekas att Centerpartiet antog en ganska försiktig hållning till GMO på årets partistämma. Försiktighetsprincipen ska användas, men när tester är gjorda ska det inte vara tokstopp för GMO. Fullt rimligt tycker jag. För när det testats, vad är då argumenten, mer än de rent religiösa. Och de sistnämnda tycker jag nog ändå vi ska överlåta åt kyrkan. Läkemedel används efter att de testats. Ska GMO hållas ännu kortare? Eller ja, Lanestrand vill ju inte ha GMO alls. Men jag tror inte att det är rätt. Vi måste konstatera att det finns fall då GMO tycks vara en lösning på relevanta problem. Och jag tror att om vi stänger dörren helt, så kan vi missa chanser att stoppa både hunger och förbättra levnadsstandarden för människor på vår planet. Fast lyssnar man på sådana som Lanestrand förefaller det som att det är ok att människor har det lite sämre lite längre i den här världen, och de ska komma ihåg att de lider för en god sak.

Svenskt jordbruk är numera rationellt. Och det är inget vi ska skämmas för. Vi använder ganska lite av GMO, och det är heller inget vi ska skämmas för. Samtidigt finns det en stor flora småskaliga producenter som bidrar med det där som har det lilla extra, och som ger en helt ny dimension till landsbygd såväl som matbord. Det ska vi vara jäkligt stolta över. Politiken ska sätta ramar och låta utveckling ske. Och politiken ska ge villkor som gör att jordbruk kan bli lönsamt. Men politiken ska inte konservera gårdagens lantbruk, det är inte lösningen på morgondagens problem. Det är den här balansgången Eskil Erlandsson och Centerpartiet vandrar, och det gör han och vi rätt i. Alldeles oavsett vad Rune Lanestrand tycker om saken.

Jag skulle nu kunna elda på i några timmar ytterligare för att visa hur fördomsfullt och enfaldigt det är när Lanestrand raljerar om politruker och lättplockade högskolepoäng, som om bara lågutbildade vildar fick lov att vara centerföreträdare. Men jag tror att jag släpper den bollen. Jag tror helt enkelt inte att det behövs. Det räcker liksom att läsa vad Lanestrand själv skriver.

Låt mig i stället avsluta med att säga att Svenskt jordbruk, trots en del svårigheter, har goda förutsättningar att klara sig bra även i framtiden. Med den bredd näringen visar upp så finns det hopp, gott om hopp, för såväl storskaligt som småskaligt. Tillsammans ska de föda oss, hand i hand. Amen.

Många frågetecken

Jag ser nu att fyra av fem av de mest lästa inläggen nu har rubriker som slutar med ett frågetecken. En föga intressant observation kanske. Men också en uppmaning till mig själv att fundera lite över hur jag rubriksätter, eller?

Staten ska fortfarande inte köpa Saab

Rykten gör gällande att GM kan vara på väg mot en konkurs. Det vore i så fall en konkurs av gigantiska mått, som sällan skådats i världsekonomin. Men kriser skördar ju sina offer. Och det kanske inte vore helt oväntat ändå.

Samtidigt pågår diskussioner om Saabs framtid. Bland andra Fiat tycks vara intresserade av märket. Intressant är dock att SvD nu beskriver det som att regeringen varit iskall till Saab, och nu tinat. Det är strunt skulle jag vilja säga. Det är givet att man inte ska gå in som delägare eller helägare, det ska inte staten göra i företag, men man har hela tiden varit öppen för att bistå med lån eller riktade insatser. Som snarare bemötts kallsinnigt från bilindustrin. Men SvD kanske har övertagit den socialdemokratiska vokabulären, vad vet jag.

Marie om Las

Las och Mini-Las fortsätter skapa debatt. I dag svarar Marie Wickberg LO:s ungdomssekreterare i Aftonbladet. Maries artikel hittar man här.

En belöning för hårt arbete?

Att läsa Demoskops opinionsmätningar är lite som att åka berg- och dalbana. Ena dagen har man en halv procent, andra dagen 30 typ. Men hur ryckiga deras mätningar än är så är det skönt såhär mitt uppe i en valrörelse att få lite positiva besked. Rejäl ökning för C i dag och vi är uppe en bit över 7 procent. Och jag vet hur mycket alla kandidater och kämpar varit ute i veckan. Så detta kanske får bli en belöning för allt hårt arbete.

I dag har dock jag en lugn dag. Och vet ni, det ska bara bli en liten skönt utflykt i solen, och så ska jag äta glass. Det ska bli trevligt!

Det heter min egen

Jag måste säga att jag tycker att det är bra att Blondinbella promotar förtidsröstningen, även om vi av naturliga orsaker kommer att lägga vår röst på olika partier. Dock måste jag ju bara få vara lite språkfascist och säga att det heter "min egen klädkollektion", inte "min egna".

Vi vill ha ett svar från regeringen snart!

Miss eller inte. Debatten om datalagringslagen fortsätter, och ännu är budet att den gör Ipred meningslös. Men regeringen vill inget kommentera, och det är oroväckande. Jag hoppas verkligen att man inte viker sig för skivindustrin igen. Polisiärt arbete är polisiärt, inte något som ska utföras av kreti och pleti. Det är en ganska viktig princip i ett rättssamhälle, trots allt. Så nu vill vi allt ha svar från regeringen snart!

Är PP som NYD?

Sydsvenskans Andreas Ekström gör en intressant analys av Piratpartiet i Journalisten. Han jämför PP med Ny Demokrati och Ian och Bert. Fast även om en rad detaljer är slående lika de två partierna är den stora skillnaden kanske än större. För det första har PP vuxit underifrån i ganska hög utsträckning. Dessutom bär PP på en ideologiskt spänstig grundfråga som handlar om statens befogenheter gentemot individen. Och att jämföra det med NYD:s ideologiska ställningstaganden är ungefär som att jämföra en Volvo med en sparkcykel.

Därmed inte sagt att PP saknar tydliga populistiska inslag. Och att de saknar politisk stringens, bredd, och en uthållig organisation är andra detaljer som nog kan påpekas. Det mest orande är dock vad man får i grundläggande frågor på andra områden än de digitala om man röstar på en piratpartist. Jag har träffat allt från liberaler till galopperande kommunister som kallat sig pirater. Och den sistnämnda kategorin ser jag helst inte föra min talan någonstans.

Jag röstar den 7, men du kan rösta redan i dag!

Från och med i dag går det att rösta i valet till Europaparlamentet. Och rösta det tycker jag verkligen att man ska göra! Om inte annat för att hedra alla dem som i detta nu slåss och dör för att för den rösträtt vi tar för så självklar.

Däremot måste man ju inte förtidsrösta. Själv tycker jag att det är en tjusning med att klä sig lite finare, och ta en lugn och skön söndagspromenad (om nödvändigt under skyddande paraply) till vallokalen och avge sin röst. Det är liksom då man känner att dte är val på riktigt. Men det där gör man ju som man vill med. Och vill man förtidsrösta, och är osäker på var man kan göra det. Klicka då på den här länken.

Oväntad vändning?

Jag har precis som Magnus Andersson noterat att den nya datalagringslagen som bereds förefaller kunna göra Ipred verkningslös. Det är ju nästan som att man vill säga att "inget ont som inte har något gott med sig". Men vi har ju inte sett hur detta slutar än. Antingen barkar det åt skogen alldeles, eller så gör det inte det. Fast det var väl inte såhär man hoppades på att det skulle ordna upp sig heller. Om den debatt som rasat har fått effekt, och om detta är ett tecken på det? Ja, hoppas kan man alltid.

This is why namnlagen är kass

Pia-Lennart får man inte heta. Hur gärna man än vill. Och det beror på krångliga myndigheter och dumma lagstiftningar. Det minsta man kan begära är att man ska göra namnlagen könsneutral. Men det vore bättre om man fick heta vad man ville. Och ärligt talat tycker jag nog att det bästa vore om man lade namnlagen på skräphögen, sopsorterad i bingen för socialistiska överförmyndarregler.

Jag är stolt över er!

På CUF Värmlands hemsida kan man nu läsa om hur det är första gången... man tar en debatt. Och det är så härligt att läsa om CUF:are som antar nya utmaningar. Det är det som ungt engagemang handlar om. Att man vågar stå för det man tycker och arbeta för något större än en själv. Så det är bara att säga: bra jobbat Roger och Ida! Jag är stolt över er!

Jag gör gärna Marie sällskap!

Det verkar enligt Ladbrokes som att om det blir tre centerpartister så blir alla tre tjejer, och en av dem CUF:s Marie Wickberg. Jag ser gärna Marie i Europaparlamentet, måste jag säga. Sedan vill jag så klart slå ett slag för mig själv också. Jag gör gärna Marie sällskap i Bryssel/Strasbourg! Plats 29 på C-listan, där hittar ni mig! Så klart ska jag också promota Karin Fälldin som jag kampanjar, bloggar och bor tillsammans med!

Dåligt ideologiskt (s)jälvförtroende?

Raymond Pettersson skrider i dag till strid mot "sosseriets" (eller IF Metall i det här fallet, men det är väl liksom bara ett annat namn, så att säga) taktik att peka ut Centerpartiet som högerspöke. Och det är angenäm läsning – Raymonds blogginlägg alltså. Jag tolkar angreppen mot C som ett utslag av dåligt ideologiskt självförtroende. För med gott sådant hade man bemött argument med argument istället.

Det blev fem matcher

Det visar sig att Charlie Davies får fem matchers avstängning för armbågstacklingen i huvudet på ÖSK:s Michael Almebäck. Jag måste säga att det är bra att fulheter som den som Davies gjorde sig skyldig till beivras. Sedan kommer garanterat antalet matcher som avstängningen gäller leda till viss diskussion. Men vad jag förstår så talas det om fem matcher i regelverket, och då är det väl kanske inte så mycket att tala om.

Joel har rätt

Joel Falk ifrågasätter de tre oppositionspartiernas snack om att regeringen lånar till skattesänkningar. Och Joel har givetvis rätt. Man kan inte låna till inget. Men man kan låna till sådant som kostar, och det som kostar är inte skattesänkningar utan det man använder skatteintäkter till.

Det är tyvärr alldeles för vanligt att S med flera använder väldigt fula retoriska knep. Vi kan till exempel minnas Göran Perssons tal om "pensionärsskatt" som ju i själva verket är en skattesänkning för dem som jobbar.

Fortsatt arbete för papperslösas rätt till vård

Det var en stor och viktig seger när Centerpartiets stämma ställde sig bakom rätt till vård för papperslösa och gömda. Nu ska det arbetas för att det ska bli verklighet inte bara i Centerpartiet utan även i Sverige också. Och bland regeringspartierna är det nu bara Moderaterna som inte är inne på samma linje som oss.

För att lyckas krävs så klart en hel del opinionsbildning, och förhandlingar. Men det ska, måste, lyckas. Magnus Andersson bloggar om detta i dag, och han skriver på SVT opinion tillsammans med Gustav Andersson, Katarina Erlingsson och Stina Bengtsson i dag.

Det börjar bli hektiskt

Det börjar kännas att det snart är val till Europaparlamentet. För den här veckan har det börjat bli hektiskt. Jag har varit i Eskilstuna på debatt, samt talat inför församlade medlemmar och C-sympatisörer i Karlskoga tillsammans med Karin Fälldin. Däremellan hann vi bli intervjuade av både Karlskogakuriren och Karlskoga tidning. Den sistnämnda har lagt ut artikeln på nätet redan också.

ÖSK ångar på, och är vidare i cupen

ÖSK vann med 2–0 mot Bajen i måndags, efter en match med mycket kamp. Ett rättvist resultat? Nja, men jäkligt skönt! Tre poäng behövdes och lär ge en del självförtroende. Ett självförtroende som visade sig i kväll när man tog sig an HBK i cupen och 3–0-vann. Bra jobbat! Särskilt med ett reservbetonat lag. Det är ganska skoj att vara ÖSK-supporter den här säsongen. Till och med Glenn Strömber brömmer ÖSK. När gjorde NÅGON det sist?

Klart dom ska kunna gå på muggen!

Aftonbladet tar nu upp snuskiga skoltoaletter, och det är nog bra att det görs. Mina minnen från skoltoaletter är allt annat än ljusa. Det är märkligt att det inte går att sköta ens en sådan sak på svenska skolor. Det finns säkert lysande undantag och förklaringar till att standarden inte är bättre, men några ursäkter? Nej, knappast!

Klart att skolungdomarna ska kunna gå på muggen som vanligt folk!

Det är nog rimligt

Expressen är en av de tidningar som skriver om att den omdebatterade Konstfackseleven Anna Odell nu åtalas. Jag tycker att det är fullt rimligt. Bryter man mot lagen så gör man det, gör man det inte gör man det inte. Konstnärer står liksom inte över lagen. Sedan kan lagar brytas medvetet och i bland på sätt som man kan förstå och i vissa länder och undantagsfall acceptera. Men det är väl tveksamt om det i så fall ska ske under en utbildning till yrket, på en skola som finansieras av allas våra skattepengar.

Annie i SvD

Det var på många sätt lite tufft att CUF inte riktigt lyckades få gehör för sin integriteteslinje på Centerpartiets partistämma. Men besluten ledde ändå fram till vad som kan sägas vara ett ärligt försök, om än präglat av lite bristenade engagemang och förståelse för exempelvis "FRA-debaclet". Det är bara att beklaga. Men CUF lär inte tystna för den skull.

Vill man se vad partiet ändå driver, och vad Annie Johansson driver, så kan man läsa hennes debattartikel i SvD. Och hennes blogginlägg.

Det är förkastligt!

Det var via Magnus blogg jag fick se det. Och jag blev lika arg som han. Det är inte, och ska aldrig vara, ok att man slår ner med våld på pridefestivaler, särskilt inte om polisen gör det. Det är förkastligt! Ja vad ska man mer säga... Gah! Det är liksom svårt att finna ord.

Hoppas du mår efter omständigheterna bra, Sören!

Jag blir rörd

Det är sällan man läser en ledarartikel och blir rörd. Det är precis därför man borde läsa Sanna Raymans i dag. Kanske blir man bara rörd om man är en del av centerrörelsen, men jag tar chansen att hävda att man kan bli lite "moved" ändå.

Jag vill hävda att hon på sätt och vis fångat något som är ganska centralt på Centerstämmorna. För även om jag kan tycka att partistyrelsen går åt CUF:are och andra eventuella pådrivare respektive meningsmotståndare hårt i debatten, tror jag ändå att partistyrelsen nog ändå tycker att det är så det ska vara. De förväntar sig inte enbart medhåll. Och från CUF förväntar de sig ganska rättfram opposition. Det är så en folkrörelse formas i dag. Genom hjärtlig konfrontation mot bakgrund av gemensam värdegrund.

Det kan låta som att man kammar medhårs. Men såhär efter en partistämma är det ganska lätt hänt. Jag känner ändå att det banne mig är högt i tak i Centerpartiet, och så ska det vara.

Möjligen känner man att taket är lägre om några måndader. Men det kan ha att göra med att man inte träffats på ett tag.

I like it!

Måste ju nu när jag äntligen satt mig för att blogga denna afton bara skriva ett rungand: YES! Malena Ernman till final. I like it!

Grönt är det nya blåa

"Centern är på väg högerut" är den nya innefrasen bland svenska media-tyckare. Men särskilt mycket täckning för påståendet vet jag inte om man har egentligen. Och det är lite oklart vad som är höger. Fast bilden att grönt är det nya blåa, ja den har verkligen trängt igenom mediebruset.

Det som av de flesta tagit som exempel för att visa högervandringen är debatten kring Las, där jag och CUF drev att lagen borde avskaffas. Centerpartiet beslutade att man vill reformera den kraftigt. Men är det så särdeles höger? Jag vill minnas att det förekom C-kritik mot arbetsrätten redan under Olof Johanssons tid. Och det Centerpartiet driver i dag är att betrakta som en allmänborgerlig ståndpunkt, som blivit kontroversiell först sedan Moderaterna lagt karbonpapper på Socialdemokratins syn på arbetsrätten.

Att Centerpartiet nu vill utreda EMU har också tagits upp. Och det borde ju inte höja särskilt många ögonbryn. C var mot euron för att man vill evänta och se. Nu har vi väntat och sett några år, så det börjar bli dags att ta reda på vad vi har sett medan vi väntade. Möjligen kan man hävda att beslutet från partistämman innebär att inställningen till euron luckrats upp något, men det är svårt att hävda att det skulle föra partiet högerut. Socialdemokraterna är för euron, liksom de övriga borgerliga. Är nyliberal den ettikett man vill sätta på Centerpartiet så bör man förvånas över en mer positiv hållning till euron. Nyliberalism och EMU är inte riktigt samma andas barn om man säger så. Å andra sidan finns det ytterligare många bevis för att man inte är särskilt bevandrad i nyliberalismen om man kallar centerpartister för nyliberaler.

Sedan finns det inte så mycket mer att ta av bland det som hände på partistämman om man vill stärka tesen om Centerns vandring högerut. Visst, man befäste att man fortfarande står upp för en del värdemässigt viktiga frågor, men det var inget nytt. I stället blev det tydligt att det finns mer att göra när det kommer till integritetsdiskussionen. Lägg därtill ett antal bakslag som att man nu inte längre vill lägga ner CSN så är rörelsen högerut nog mest att jämställa med en marsch på stället. Fast det är ju så klart inte alls lika roiligt att göra rubriker av.

Samtidigt är det nog så att grönt är det nya blåa för ganska många människor. De som vill se ett idéburet borgerligt parti med tydliga ställningstaganden kring klassiska borgerliga frågor som närings- och arbetsmarknadspolitik, ja de tvingas allt oftare konstatera att det är Centerpartiet som ligger bäst till. Men det är tveksamt om det bara är Centerpartiets förtjänst.

Sedan då till den verkliga kärnfrågan. Vad är höger? Vad tar journmalisterna spjärn mot för att kunna peka ut en riktning för Centerpartiet? Ja inte är det som det historiskt varit i svensk politik, att höger anses vara det konservativa. Nej nu är det det liberala som pekas ut som höger. Och det säger möjligen lite om landets vänstervridning. Men det säger också en del om den idéhistoriska förvirring som råder på svenska nyhetsredaktioner. Få, om ens någon, har iakttagit det djupt konservativa i Fredrik Reinfeldt flirt med det socialdemokratiska, det som varit, det som inte ska få förändras för fort. Så om konservativt fortfarande vore höger så vre kanske Centerpartiet alltjämtfast förankrat i mitten.

Hur det än är så är liberala värderingar allt annat än nytt inom Centerpartiet. Under 50-talet drev man en egen frihetlig linje i pensionsomröstningen som väl skulle kallas extrem i dagens svenska debatt. Man har under åren drivit på för grundtrygghet, och näringsfriheten och motståndet mot statliga pålagor har alltid viktiga frågor i centerleden. Oavsett om man är på väg högerut eller inte nu, så är man på en rad områden på väg tillbaka, dit där man var förr. Men det är verkligen inget som journalisterna vill kännas vid.

Det ska för övrigt bli mycket kul att läsa Martin Ådahls skrift om den svenska landsbygdsliberalismens historia. Man skriver om den på centerpartiet.se här.

Stilstudier från partistämman

Jag har tyvärr varit ganska dålig på att plåta på partistämman. Bra då att Jesper Overeem har varit bättre på det. Lite stilstudier kan man se på hans blogg här.

Alla måste fundera över var de hör hemma

Ibland tänker jag att Börje Hörnlund börjar vara bitterheten personifierad, men det ska man kanske passa sig för att säga. Det är dock beklämmande att han visar en så bristande respekt för Centerpartiets medlemmar som han gör på DN debatt. Maud Olofsson har inte gjort något på egen hand, C:s positionsförändringar har brett stöd, inte hos Hörnlund, men hans stöd är heller inte definitionen på brett stöd. Svd upplyser honom att man kan byta partibok, det är ganska tuffa ord. Jag efterlyser respekt för interndemokratin, som faktiskt varit verksam vid flera av de förändringar Hörnlund tar upp. Men det är klart, är man alldeles för oense med sitt parti ska man kanske fundera över var man hör hemma. Det gäller alla.

Rätt till vård för papperslösa och gömda

Det blev en lång, hård, och delvis bitter strid i frågan om rätt till vård för papperslösa. Och vi som är för de papperslösas och de gömdas rätt till vård vann en mycket jämn omröstning. Det var ett viktigt beslut, och jag är mycket tacksam att ombuden på partistämman stod upp för medmänskligheten på samma sätt som vi gjorde när Göran Persson talade om social turism för några år sedan. Vi måste visa att de som tror på medmänskligheten tror rätt. Vård är inte ett migrationspolitiskt instrument, det är en mänsklig rättighet.

I dag kan man läsa om beslutet om rätt till vård för papperslösa lite här och var. God publicitet när den är som bäst, tycker jag.

Magnus bloggkommentar

Som utlovat. Nu har Magnus Andersson skrivit om integritetsrapporten på sin blogg. Hans inlägg hittar man här.

Magnus om integritet i DN

Magnus Andersson fortsätter att vara i Hetluften. I DN berättar han om den integritetsrapport som snart ska släppas från CUF. Och det är mycket viktigt för Centerpartiet att stå upp för integriteten. Där finns nämligen ett förtroendekapital att förvalta. Ett förtroendekapital som kan minska i värde om man inte förmår vara tydliga i integritetsfrågorna.

Jag ser från min plats att Magnus sitter och bloggar just nu. Jag gissar att det är om detta ärende. Jag ber att få återkomma med eventuell kommentar rörande hans kommentar...

Heja Hanna, säger Bard

CUF:s beslut om att vilja avskaffa sexköpslagen har vållat debatt, minst sagt. Och Hanna Wagenius har gjort ett strålande jobb när hon försvarat CUF-stämmans beslut. Och det tycker också Alexander Bard som i dag skriver om frågan på Politikerbloggen. Debatten lär fortsätta, bland annat i SVT:s Debatt där Hanna Wagenius medverkar i afton. Tyvärr missar jag den sändningen då jag kommer att sitta på C-stämman. Men vid tillfälle ska jag naturligtvis titta på det på nätet.

Mini-las är dock inte litet nog

Centerledningens förslag om "mini-las" är som jag tidigare skrivit ett stort steg i rätt riktning som bör uppmärksamas. Men som jag också sagt så är CUF:s linje alltjämt att las bör avskaffas. Om detta skriver i dag förbundsordförande Magnus Andersson i dagens Expressen.

Det är viktigt att frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden lyfts. Den är viktig i dessa tider, där unga hör till dem som drabbas hårdast av den olyckliga utvecklingen av arbetslösheten som följt i krisens spår.

I dessa tider är det inte ansvarigt att försvara ett system vars främsta effekt är att hålla ungdomar utanför arbetsmarknaden.

En applåd för Mini-las

CUF driver ett avskaffande av Las. Och det tycks inte ha varit för gäves. Även om partiet inte gör precis som vi vill så är man inte långt därifrån. Inför partistämman föreslår man en mini-las som bara ska skydda mot godtyckliga uppsägningar. Och jag applåderar!

Stämman slut, dags för stämma!

Det har tyvärr blivit några dagar av blogguppehåll sedan CUF:s förbundsstämma som avslutades i söndags. En kombination av brist på uppkoppling, trötthet och mycket annat att göra. Men nu är jag tillbaka igen, och jag måste ju passa på att summera förbundsstämman lite.

Jag tycker att det blev en lyckad stämma måste jag säga. Det var god stämning, många intressanta debatter och flera spännande beslut. Enda nackdelen var väl möjligen att det var en dag mindre än vanligt, och alltså ganska ont om tid.

Valärendena blev spännande. Och jag måste såhär i efterhand dels tacka för det stora förtroendet att få bli förste vice förbundsordförande, och sedan säga tack till alla ombud som skötte debatten om valärendena exemplariskt. När det finns fler kandidater än platser blir alltid någon besviken. Men det är CUF:s adelsmärke att hålla sig ifrån smutskastning och negative campaigning. Och jag är övertygad om att medlemmarna valde en utmärkt styrelse.

En och annan kanske också har tappat bort sångtexten till jubileumslåten jag skrev, så jag tnkte att jag skulle bjuda på den i repris nedan.

CUF
(melodi: Waterloo)

En sten
I Läckeby berättar ännu minnet
Om hur
Man 1917 skrev historia i den byn
I Jönköping nå’t år därpå
Förbundet vårt bildades då

CUF, nu har vi samlats nu är det fest
CUF, 90 år fyllda vi är som bäst
CUF, att vi bestämmer är meningen
CUF, nu vi befolkar regeringen
Wohooho wohoo
CUF, nu vi befolkar regeringen

På Mem
Har medlemmarna fostrats till ministrar
Ännu
Så tänds det stjärnor som ska leda landet om ett tag
När sossarna åter får däng
Finns makten hos CUF:arnas gäng

CUF…

Om du
Vill vara med i vårt förbund, välkommen!
Du blir
En av de många tusen som har gjort sin stämma hörd
Så messa till oss snälla du
7 2 5 5 0 gör det nu!

CUF…

Så messa till oss snälla du
7 2 5 5 0 gör det nu!

CUF, nu har vi samlats nu är det fest
CUF, 90 år fyllda vi är som bäst
CUF, att vi bestämmer är meningen
CUF, nu vi befolkar regeringen
Wohooho wohoo
CUF, nu vi befolkar regeringen
Ooohoo
CUF, nu vi befolkar regeringen

Några få dagar har så gott sedan CUF-stämman och redan är det dags för partistämman, som ju börjar morgon. Det är så tätt mellan stämmorna i år att det nästan är som på den gamla "goda" tiden.

Stämman igång!

Så var vi här då, och allt har dragit igång. Det är förbundsstämma för Centerpartiets Ungdomsförbund i Östersund och vi sitter som bäst och ska behandla de internationella motionerna. Bilden är en liten stämningsbild från stämman. I ytterligare två dagar ska vi debattera och diskutera här i Östersund. Och det är riktigt roligt det här!

Roligt är det också att vi får en hel del fina gäster på den här jubileumsstämman. Lena Ek är ett sådant exempel, hon kommer hit på söndag. Fredrick Federley och Annie Johansson är här just nu, Håkan Larsson har tittat in, och raden kommer att bli längre.

En stor dag

Ja, den 1 maj 2009 är en stor dag. Inte för att det är första maj, den partipolitiska helgdagen som är en helt obegriplig företeelse. Nej, detta är en stor dag eftersom det i dag blivit möjligt för alla att gifta sig. Flera medier rapporterar om den stora nyheten om den första homovigseln, och det gör de rätt i! Kanske ger detta möjlighet för fler än landets socialister att fira 1 maj.