C och FP hand i hand?

I väntan på att ta en debatt som Föreningen för folkhälsoarbete ordnar så får jag lite tid att blogga. Jag måste ju kommentera gårdagens stora nyhet ur CUF-synpunkt.

Magnus Andersson gick ut med ett pressmeddelande på Folkpartiets dag och påpekade att Sverige behöver ett stort liberalt parti och att ett sådant mycket väl skulle kunna vara sprunget ur Centerpartiet och Folkpartiet.

Jag tror att det är viktigt att både C och FP lyfter blicken och försöker se hur framtiden ska se ut. Väljarna ser annorlunda ut och är mer rörliga i dag än vad de varit bara några år tillbaka. Det kommer till slut att kräva att nya partier bildas och att gamla partier organiserar om sig. Frågan är inte om, utan när. Där måste liberala partier som C och FP finnas med och se hur man kan få ett bestående inflytande i svensk politik.

Dessutom ingår C och FP i samma partigrupp i Europaparlamentet. Det är inte mycket begärt att önska att man går ut med en gemensam lista till det parlamentet nästa EP-val.

Nyheten om CUF:s utspel blev uppmärksammad av flera medier under gårdagen.

På plats för debatt

Då var jag på plats i Visby och Almedalsveckan har börjat. Det blir några dagar fyllda av debatter, seminarier och diskussioner. I dag ska jag bland annat delta på en rovdjursdebatt som Svenska Rovdjursföreningen ordnar. Klockan 12.30 är den, i Högskolan.

Ansvarsfullt av MP

Miljöpartiet fortsätter stå på rätt sida i fråga om arbetskraftsinvandring, och därför ska man nu leda en utredning i ämnet. Jag tycker det trots allt visar att MP tar ansvar för de ställningstaganden man gjort under mandatperioden. Var MP står i frågan är ingen nyhet, och det vore ju ganska genant om man hade gjort en 180-gradare nu bara för att man skapat någon sorts vänsterallians.

Säkert kan detta väcka lite ont blod hos socialdemokrater och vänsterpartister, men just därför känns det ganska viktigt att påpeka att det Miljöpartiet nu gör är både klokt, ansvarsfullt och bra.

Sista dagen på sommarlägret

Det är sista dagen på CUF:s sommarläger. Det har varit strålande solsken i dagarna fyra och knappt ens en molnstrimma på himlen. Fast vi visste ju nästan på förhand att det skulle bli bra. Prognoserna var lovande och det brukar lösa sig när vi ska vara ute under bar himmel. Sovandet har dock skett under täkltduk åtminstone – en verksamhet som även den blir trevligare om vädret är vackert.

Det har varit en riktigt kul helg det här, och jag tror att de flesta av deltagarna tycker detsamma. Nu har vi lite väntan innan det blir lunch, sedan ska vi ta oss från Vässarö in till Stockholm, varifrån vissa åker hem och andra far vidare – mot Almedalen till exempel.

Slutligen ett tack till alla här på Vässarö som lagat mat och skött saker opå ett utmärkt sätt. Jag kommer gärna tillbaka hit i alla fall!

Sommarläger och Almedalsvecka

Nu håller jag som bäst på med att packa det sista. En långresa väntar. I tid räknat åtminstone. Först ska jag till Vässarö i Stockholms skärgård och CUF:s sommarläger. Det ska bli skoj! Sedan bär det direkt iväg till nästa ö: Gotland och Almedalsveckan som börjar i Visby på söndag. Jag hoppas kunna blogga lite nu och då. Även om det kan bli lite från och till med uppkopplingen den närmsta tiden.

Måtte det inte bli maktskifte!

Nu är i alla fall vänsterkartellen tydliga och öppna med att de ska chockhöja skatterna om de får makten efter nästa val. Det är ärligt om inte annat. Men däremot tror jag ju inte att de har rätt. De säger att de kan stärka välfärden genom att beslagta mer pengar från det som utgör grunden för själva välfärden – medborgarna och deras verksamheter. Det är inte troligt att det ger särskilt mycket mer i resurser över tid i ett av världens hårdast beskattade länder. Så måtte det inte bli något maktskifte!

Vad var det vi sa?

I dagens DN debatt säger en socialdemokrat ungefär det som borgerliga debattörer alltid sagt. Det är nödvändigt med mer eget ansvarstagande för att vi ska ha en långsiktigt ökande välfärd. Det framställs som något av en nyhet trots att det är raka motsatsen. fast det är klart, för en och annan socialdemokrat kommer det kanske som en chock nästan.

Det finns dock fler anledningar till att det förhåller sig på det här viset än vad som tas upp i artikeln i DN. Som till exempel att det mesta tyder på att välfärden blir mer effektiv och ökar sin produktivitet mer om det finns fler inslag av privat finansiering. Men det är ändå gott nog att detta kommer upp i ljuset i den svenska debatten nu.

Förbannade hyresgäster som har fel

De kallar sig förbannade hyresgäster, och nog är de förbannade allt. Framför allt verkar de avsky grundläggande saker som öppenhet och demokrati. Det det handlar om är att det kommunala bostadsbolaget i Örebro ska sälja 1 500 av sina lägenheter. Alltså ska denna egendom övergå från kommunens fögderi till den privata marknaden. Jag tycker att detta är bra. Politiker som jag och kommunledningen i Örebro ska inte lägga beslag på näringsverksamheter, det leder i förlängningen alltid till orättvis konkurrens, mindre företagande och en sämre samhällsekonomi. Det är när människor, och inte för staten, äger och driver näringsverksamheter som utveckling sker. Därför är det viktigt att försäljningen sker.

I grunden är den här sajten allra mest fruktansvärd på det sätt den hänger ut de drabbade kommunpolitikerna. Men den är ganska full av andra galenskaper också. För det första: det finns en avgörande skillnad mellan hyreslägenheter och kommunalrådens villor. Det är att vi hyresgäster inte äger vårt hus, vi hyr bara en lägenhet, och ägaren är i det här fallet den kommunala majoritet som Örebroarna röstade fram i senaste valet. Försäljningen av ÖBO-lägenheter har stöd i kommunfullmäktige, och därmed är den demokratiskt förankrad. Att de som står bakom sajten försöker låtsassälja andras egendom är bara ett bevis på att de saknar respekt för enskilda människors rättigheter i en rättsstat. Skulle de styra skulle vi förmodligen vara förslavade på ett sätt som endast de som lever i dagens Nordkorea kan relatera till.

Nu tror jag inte att den här extremvänsterkampanjen kommer att leda till särskilt mycket annat än avsmak, allt annat vore ganska skrämmande. Men jag hoppas också att de socialdemokrater som är emot försäljningen av ÖBO-lägenheter har vett nog att ta avstånd från detta när de ger sig ut i debatten. Trots att de ju också tangerar att tycka att politiker kan göra lite vad de vill med människors egendom.

Qarlsson trampar i kollektivistklaveret

Jag brukar ganska ofta hålla med Centerkvinnornas Annika Qarlsson, men i dag måste jag tyvärr ta bestämt avstånd från hennes blogginlägg där hon via resultatet i Europaparlamentsvalet och våldtäktsstatistiken ställer sig frågande till om unga män är för integritet eller inte.

Förmodligen försöker hon på ett effektfullt sätt påvisa den skrämmande våldtäktsstatistiken. Men hon kliver sannerligen i kollektivistklaveret. För det första finns det givetvis inget samband mellan Piratpartiets framgångar och den alldeles för stora förekomsten av våldtäkter. För det andra har jag svårt att se hur jag och alla de andra integritetsvänner skulle behöva förklara att vi är emot våldtäkter när vi påpekar att vi inte ställer upp på de massavlyssningslagar som Qarlsson själv varit med och stiftat. Med hennes logik kan man snarast undra om hon verkligen är emot våldtäkter eftersom hon är för FRA-lagen – men jag väljer att inte dra den parallellen, jag bara påpekar att den är möjlig.

Jag ska dock dra en annan parallell. När videospelarna var nya gjordes en undersökning som visade att de som såg mycket på VHS-kasetter oftare drabbades av karies. Orsaken var såklart inte VHS-kasetterna, utan att det bland de som såg mest video fanns en högre andel människor som på grund av arbetslöshet eller olika saker procentuellt sett ägnade mer tid framför tv:n tillsammans med någon form av tilltugg innehållande socker. Att säga att VHS-kasetter ger karies är givetvis befängt, men snudd på ett mer befogat påstående än vad Annika Qarlsson insinuerar.

Nu har visserligen Annika bett om ursäkt och förklarat sig både en och två gånger. Och man bör väl ge henne en chans att förklara sig och be om förlåtelse. Men samtidigt tror jag att man också måste våga ta debatten om våltäkter ett steg längre. Någonstans handlar det nämligen inte om oformliga siffror i något som SCB totat ihop. Varje våldtäkt är unik. Ett unikt kränkande av en annan människa. Och vi får aldrig glömma bort att varje brottsling och våldtäktsman är enskilda människor, individer, och deras skuld främst deras. Och någonstans är det ju där problemet ligger. Vissa har uppenbarligen inte förstått, eller kan inte förstå, att en våldtäkt är något som avgrundsdjupt vidrigt att det inte under några omständigheter kan mötas med en axelryckning. Att få fler, helst alla att förstå och respektera detta, och att se att ens handlingar drabbar alla; det är vad vi måste lyckas med. Tyvärr tror jag att debattinlägg som Annikas knappast för saken framåt.

Hoppas Sahlin tar till sig av kritiken

Före detta statssekreteraren Hans Dahlgren (S) skriver nu på Newsmill att Mona Sahlin borde våga utmana LO om LAS. Det är väl knappast någon nyhet att jag tycker som Annie Johansson och alltså tycker att han har helt rätt. LAS är en ungdomsfälla som behöver åtgärdas. Jag hoppas att Sahlin tar till sig av kritiken från de egna leden.

S, oppositionspolitiken och Saabaffären

Jag har försökt påpeka det vid ett antal tillfället, och nu får jag ett nytt tillfälle: Den oppositionspolitik Socialdemokraterna för är ljusår från den politik man skulle föra om man var regeringsbärande, och man är medveten om det. Hur kan man annars tolka att man nu sågar ett förslag som förra regeringen lade. Någon som tror att S hade velat köpa Saab om man satt i regeringsställning?

Nu är som tur var inte S i regeringsställning, och i stället för att kasta skattebetalarnas pengar antingen i sjön eller i fickorna på någon som inte behöver dem, har nu Saab snart fått nya ägare och en framtid. Om det blir lyckosamt återstår att se, men nu finns åtminstone någon sorts rimliga förutsättningar för det. Därmed kan vi konstatera att regeringen gjort helt rätt.

Valet i Iran

En hel del tyder väl på att valet i Iran inte gått riktigt rätt till, även om det finns en tendens till att världen vill vänta och se. Å andra sidan bör man inte vänta och se när demonstrationer slås ner med övervåld. Medlem man använt mot demonstranterna tyder, om nu inget annat, på att regiomen inte skyr några medel för att få behålla makten. Och med tanke på demonstrationernas storlek bör man väl åtminstone kunna konstatera att oppositionen mot Mahmoud Ahmadinejad är stor.

Flera röster höjs nu för att världssamfundet inte bör erkänna presidentvalet. Och det förefaller inte som en helt orimlig tanke. Nu är det bara att hoppas att detta löser sig utan för mycket mer våld, och att det blir räfst och rättarting om det visar sig att det valfuskats. Men att man skulle erkänna fusk är kanske inte särskilt troligt.

Borde kunna funka som betalningsmedel?

Även om falskmynteri är olagligt så kan man ju undra om inte tiokronor i äkta guld torde kunna fungera som betalningsmedel i alla fal... Åtminstone för saker som kostar avsevärt mycket mer än tio kronor.

Har inte så mycket att invända

I dag har så Jan Björklund presenterat regeringens förslag till ny skollag. Och på det hela taget har jag inte särskilt många invändningar. Min kritik mot Björklund hittills har främst handlat om hans hårdnackade motstånd mot elevinflytande. Men man kan väl konstatera att han heller inte lagt förslag som syftar till att tydliggöra lärarnas ansvar eller skolans ansvar om lärarna inte sköter sig. Lärarlicenser vore ett bra sätt att gå framåt där.

Nästa sommar förstatligas studentkårerna

DN berättar om att kårobligatoriet avskaffas nästa sommar. Och det är klart att det är bra att staten inte tvingar in människor i föreningar från och med nästa sommar. Men jag kommer aldrig sluta protestera mot att man med det nya systemet förstatligar kårerna och dessutom slår undan benen för nya kårer. Låt det studentfackliga arbetet vara fritt och leva på sina egna meriter. Det vi nu kommer att få är bara en hög övergödda kårpampar utan intresse att arbeta för studenternas bästa. Det är slöseri med mina skattepengar!

Dagens upphovsrätt motverkar sitt syfte

Debatten om fildelning fortsätter och behöver så göra. Dagens DN debatt är därför intressant. Även om jag skulle vilja se mer utredningar och forskningar på området och även om jag inte är säker på att samma regler ska gälla på alla områden, så är det ingen tvekan om att dagens upphovsrätt är helt bort i tok för lång och motverkar sitt syfte. Och jag tror att det går att hitta ganska mycket belägg för att något behöver göras åt det hela. Vad som kommer att ske ska bli spännande att följa. Jag kan tänka mig att det kan börja röra på sig nu efter Piratpartiets framgångar i EP-valet.

Glädjande

Vi är många som sörjt att Centerpartiet har tappat i tydlighet i integritetsfrågorna. Och att det inte var lyckat var kanske delvis valresultatet i Europaparlamentsvalet ett tecken på. Därför gläder jag mig, liksom Erik Hultin, åt det som nämnde Hultin bloggar om i dag.

Fler taggade centerpartister

Härom dagen skrev jag om att centerpartisterna i Örebro var taggade och sugna på revansch. I dag hade vi sommaravslutning med partidistriktet och känslan var densamma där. Det finns onekligen en vilja att gå ut och göra en bra valrörelse 2010, och det verkar kunna behövas. Och vill de det så ska jag sannerligen inte vara sämre. Jag är riktigt sugen jag med. Nu blir det lite analysarbete, sedan lite planering och sedan kör vi!

Ja det var väl ändå på tiden!

Nu avskaffas vuxencensuren i Sverige och alla som är över 15 få se på oklippt film. Nu avskaffas den! Detta är sannerligen på tiden och det har ju faktiskt varit möjligt att göra länge med tanke på att det var evigheter sedan sist något censurerades, men ändå. Hur som helst, detta är värt att fira lite: hurra, hurra!

Vi vann nu och vi kan vinna nästa år också

Mitt bland valanalyserande och rättmätiga invändningar mot allianspartiers internetpolitik så lyfter Dick Erixon ett intressant perspektiv som vi nog är få som reflekterat över när vi firat eller sörjt EP-valresultatet. Och det är det faktum att Alliansen vann Europaparlamentsvalet. Ja, ta mig katten, Alliansen är större än socialistblocket. Sedan finns det ju en del andra partier som så att säga rör till det, men faktum kvarstår ändå. Alliansen har hållit och storleksförhållandet mellan de huvudsakliga blocken talar till de borgerligas fördel. Detta måste vi ta som ett glädjande besked nu när det snart är dags att ge sig in i en ny valrörelse inför riksdagsvalet 2010. Det är nästa år det.

Nu är det dock långt till nästa val ännu, och det kan hända mycket, mycket fram till valdagen. Dessutom vet vi inte hur floran av partier kommer att se ut när det är dags att gå till riksdagsvalurnorna igen. Det kommer bli en hård fajt om vi ska vinna valet, men går gör det. Det är jag övertygad om.

Taggade centerpartister

Har just kommit hem från ett gruppmöte här i Örebro kommun. Och så klart diskuterades valresultatet i Europaparlamentsvalet. För Centerpartiet var det ju inte så roliga siffror även om vi behöll vårt mandat i parlamentet. Och det kommer säkert, eller rättare sagt det måste läggas mycket tid nu på att reda ut var för det gick som det gick. Men en annan sak märkte jag också i dag. Partifolket i Örebro verkade ha blivit taggade av nederlaget. Viljan och målmedvetenheten att göra ett bra val nästa år är nu riktigt stor, och det bådar gott. För det är när viljan och tron på framgång finns som framgången kommer. Så nu är det bara att ta nya tag!

NA dribblade bort C-loggan

Då var det snart dags att gå till vallokalen även för min del. Och jag kommer att rösta på mig själv. För dem som inte bestämt sig hade Nerikes Allehanda i dag i papperstidningen en genomgång av vad partierna tycker i olika frågor. Fast dom har lyckats dribbla bort Centerpartiets logotype, i stället så har de satt en KD-sippa även över Centerspalten. Dåligt!

Det är därför vi ska rösta i dag

I går firades dagen D. Stormningen av Normandie som var början till slutet på andra världskriget. Och det passar bra med en så tydlig påminnelse dagen före ett val till Europaparlamentet. För det är därför vi röstar, för att fred och demokrati är bättre än ofred och diktatur.

I dag firar jag mitt Sverige

Det är Sveriges nationaldag. I morgon är det val till Europaparlamentet. Två högtidsdagar. Den ena firar vi att vi har fred och demokrati, den andra bygger vi vidare på freden och demokratin genom att delta på lika villkor i vad som sägs vara världens största demokratiska val.

I dag, den 6 juni, är det naturligt att i första hand reflektera över Sverige och det som händer här. I skrivande stund visar tv:n det officiella nationaldagsfirandet fån Eskilstuna där HM Konungen just talat inför de församlade. Tv:n är på, självklart är den det. De som känner mig är inte förvånade. De vet att jag på ett lite excentriskt vis gärna ägnar mig åt att följa slika evenemang. Ideologiskt liberal men livsstilskonservativ har Magnus Andersson sagt om mig vid något tillfälle. Och att fira nationaldagen, om än så bara från tv-soffan är viktigt för mig, även rent känslomässigt. Jag älskar Sverige. Det är ett av världens vackraste små länder, och ett av de bästa länderna att leva i.

Det är för mig något av en gåta hur svenskarna kan ha så långt till fosterlandskärleken. För mig är den påtaglig så fort jag ser solen gå ner en vacker försommarkväll. Egentligen är det kanske minst lika mycket en kärlek till den grönskande Närkeslätten där som barn jag lekt. Jag känner starkt för den plats där jag levt större delen av mitt liv helt enkelt, och det tänker jag aldrig skämmas för. Men det är lite med fosterlandskärleken som med demokratin, skulle den bara vara ämnad för en del så skulle den inte finnas. Vore Sverige inte till för alla, skulle inte Sverige vara Sverige, för någon. Det Sverige jag firar i dag är ett öppet Sverige, därför att det jag aktar högst med vårt land är friheten, som är stor, men som jag varje dag så länge jag lever kommer att försöka göra större om än med de ringa medel jag förfogar över.

I går kväll ganska sent såg jag Sverigedemokraternas valfilm. Den fick mig att må dåligt. Jag länkar inte till den nu, det känns inte rätt på nationaldagen. Men budskapet, som jag uppfattade det var att Sverige ska klippa banden med EU, att Sverige ska vara sig självt nog, och vet man sedan tidigare var SD står i invandringsfrågor, att de vill assimilera dem som kommer hit, inte integrera människor från andra kulturer – ja då är det "Sverige" som SD har i sitt partinamn inte mitt Sverige. Och de kan aldrig göra någonting i mitt namn.

Det svenska, svenskheten, Sverige, kan inte tvingas på någon, ska inte tvingas på någon. Sverige finns här för dem som uppskattar det.

I morgon är det alltså val till Europaparlamentet. Ett parlament i ett samarbete som mitt Sverige är en del av. Ett samarbete som är viktigt. Det Sverige jag firar i dag är nämligen ett land som tar demokrati på allvar, som tar mänskliga rättigheter på allvar, som älskar freden och demokratin, som bryr sig om att kommande generationer har en miljö som man inte bara kan överleva i utan också leva i. Sveriges sak upphör inte att existera inte vid riksgränsen nämligen. Mitt Sverige har inga gränser, det är en plats, men inget av murar omgärdat område till för ett fåtal. Vi tar ansvar, vi är en del av Europa och världen. Vi står upp för mänskliga värden, överallt, för alla.

Jag hoppas att Sverige och svenskarna efter dagens nationaldagsfirande går och röstar liberalt, för ett friare Europa. Men även om så inte sker, ja även om så galenskapen vinner makten i framtiden och Sverigedemokrater och andra nationalister får inflytande i vårt land, så kan de inte rubba min övertygelse att Sverige står för allt annat än vad de gör.

Denna dag vill jag dock avsluta muntert. Jag vill säga att Sverige trots finansiell kris har goda möjligheter. Jag vill säga att solnedgången kommer att fortsätta vara vacker i försommarkvällen. Jag vill säga att Sverige ännu har liberaler i regeringen. Och jag vill säga att jag kommer att gå och rösta i morgon och jag kommer att rösta liberalt, jag kommer att rösta för friheten därför att det är vad jag vill att mitt Sverige ska stå för.

Lena certifierad

Nu är inte bara jag, utan fyra av fem centerpartister på C-listan till Europaparlamentet integritetscertifierade. Erik Hultin skriver om detta här. Dagens nyhet är att även Lena Ek, som står etta på listan är certifierad. Och det är kanske inte så förvånande. Hon har gjort ett bra jobb i integritetsfrågorna och verkligen gjort vad hon kunnat i parlamentet. Nu är det bara att hoppas att vi blir många integritetsvänner i Bryssel efter valet.

Maud säger det som behöver sägas

Bra! Maud Olofsson tar nu bladet från munnen och säger det som behöver sägas. Marita Ulvskog fiskar sannerligen i grumliga vatten när hon likställer tjänstehandel med trafficking. Hon har haft chansen att försöka argumentera för sin sak, men i stället häver hon ur sig det ena förklenande omdömet efter det andra kring fria människors val att arbeta i tjänstesektorn på den Europeiska marknaden. Det måste bli ett slut på den typen av S-märkt vulgärdebatt snart.

Ord av en modig man

Har precis sett Barack Obamas tal i Kairo. Inte det mest ekvilibristiska tal han hållit, men det var det nog inte läge för. Det är dock ord av en modig man, som vågar tala allvar öppet inför en hel värld. Det blir mycket religion, men givet hanss uppgift var det ganska naturligt.

Nej till EU har gett upp

Folkrörelsen Nej till EU uppmanar nu folket att bojkotta valet till Europaparlamentet. Det är märkligt. Jag vet inte vad det är de vill uppnå. Om det är så att de gett upp alldeles när det kommer till demokratin, eller om de helst vill se extremister och främlingsfientliga krafter i parlamentet eller om det bara är någon sorts bitter eftersläng till alla som röstade för EU för 15 år sedan.

Europaparlamentet har för lite makt, så är det. Men det är fortfarande viktigt att rösta. Inte minst just på grund av att driftiga parlamentariker kan få mycket stort inflytande på den politik som sedan blir verklighet. Centerpartiets Lena Ek är ett exempel på det. Hon har gjort ett hästjobb där nere och hon är dessutom utsedd till skickligaste parlamentarikern av Aftonbladet. Om Nej till EU vill att EU ska göra något annorlunda – och jag är övertygad om att de har kritik att rikta mot det som görs – borde de försöka stödja någon kandidat som de tycker mindre illa om eller hur de nu ser på saken.

Jag tycker att fred, klimat, demokrati, handel och fri rörlighet är viktiga saker som gynnar Sverige. Och därför så tycker jag att man ska rösta på mig eller någon annan centerpartist som står upp för dessa värden!

7, en siffra som värmer

Glädjande nog visar en av desenaste opinionsmätningarna en uppgång för Centerpartiet. 7 procent får vi i Skop. Det ger lite extra bränsle nu när man ska ut och huttra i en av de sista kvällarna under EP-kampanjen. Värmer gör också det faktum att man här och var stöter på människor som säger att de ska kryssa mig. Och ni får gärna bli fler!

Integritetscertifierad!

Centeruppropet har tagit ytterligare ett steg i arbetet för integritet. Och jag har blivit en del av det kan man säga. Jag har nämligen blivit en av de bloggare som erhållit deras integritetscertifiering. En sorts kvalitetsstämpel på Centerbloggare som tycker att det där med integritet är viktigt och som fortsätter att försvara densamma fullt ut.

Jag tycker att det är ett bra initiativ av uppropet, och dessutom konstruktivt. Jag hoppas att det blir en eftertraktad märkning. På så sätt kan den nämligen göra skillnad också.

Ytterligare en artikel om rörligheten

Marie Wickberg skriver i dag på Aftonbladets debattsida om Marita Ulvskogs kampanj mot utländsk arbetskraft. Detta är en viktig fråga, och jag har ju också ägnat den en del uppmärksamhet. Framför allt är det viktigt att vi försvarar det öppna och fria Europa, för går vi åt motsatt håll riskerar vi att landa i en situation där vi minskar på de viktigaste delarna av EU-samarbetet: de fria rörligheter som biinder Europas folk samman.

EU och den sunda maten

Sund och säker mat har blivit en viktig fråga i valet efter skandalerna med bland annat danska grisar. Vad EU kan göra i frågan listar Stefan Tornberg i det här blogginlägget. Läs, begrunda och rösta gärna på Centerpartiet!

Att leva som man lär

Socialdemokraterna var nyligen ute på SvD:s debattsida tillsammans med sina samarbetspartier och tog avstånd från den smutskastning som de ansåg att politisk tv-reklam skulle leda till. Nu ägnar de sin radioreklam åt att gorma på Moderaterna. Tänk att det ska vara så svårt att leva som man lär. Fast vi vet ju sedan tidigare att också Mona Sahlin är mest sugen på att tala om vad regeringen gör och inte gör, och bryr sig föga om att precisera vad hennes alternativ innebär.

Man kan nog krasst konstatera att smutskastningen redan är här, och att den finns där oavsett om den sker i tv eller ej. Kanske borde socialistblocket granska det egna materialet innan man kliver upp på de höga hästarna.

Söderling från klarhet till klarhet

Det börjar kännas som forna tider. Jag minns hur Sverige var en stornation i tennis i min ungdom (den yngre delen av den så att säga), och nu går Robin Söderling från klarhet till klarhet. Bara en sån sak som att slå ut Nadal! Och nu blir det semifinal. En liten applåd, och så håller vi tummarna för honom under resten av turneringen!

Lena skickligast

Det verkar inte finnas på nätet, inte enligt Stefan heller. Men Lena Ek är av Aftonbladet utsedd till den skickligaste Europaparlamentarikern. Det känns bra och jag tror att centerparlamentarikerna kommer att göra bra ifrån sig även under nästa mandatperion. By the way: jag blir gärna en av dem, står 29:a på listan...

Lysande kupp av Abir!

Abir Al-Sahlani är bra cool. Hennes t-shirtkupp i tv i morse är helt lysande! Jag kan bara lyfta på hatten och önska henne lycka till i valet!

Få argument för S-tullarna

Ytterligare två Centerbloggare, Ankersjö och Mårtensson, har nu gett mig stöd i frågan om de socialdemokratiska skyddstullarna inom tjänstesektorn. Och sedan länge har ju också Lena Ek drivit frågan. Det som lyser med sin frånvaro än så länge är argumenten från den socialdemokratiska sidan. Det finns en möjlighet att man börjar inse att man är lika fel ute här som man var om den "sociala turismen" under Göran Perssons tid. Och frågar man mig så är det så klart så. Det handlar nu, liksom då, att man gör skillnad på européer och européer. Då manifesterades det genom övergångsregler, nu vill man göra det genom handelsinder.

Stoppa Ulvskogs handel(s)tullar

I dag har jag ett debattinlägg på SVT opinion om fri rörlighet för tjänster. Den kampanj Marita Ulvskog och Socialdemokraterna nu driver är att likställa med en kampanj för handelstullar. För det handlar om att belägga utländska företag med kostnader som gör att de inte kan konkurrera med svenska tjänsteföretag. Naturligtvis är detta faktum inget som S talar högt om i sin kampanj. Man försöker i stället att få det att framstå som en solidaritetshandling. Men att hindra mindre bemedlade européer en chans att höja sitt välstånd genom att mångdubbla sin lön på den svenska marknaden är faktiskt inte särskilt solidariskt, snarare protektionistiskt. Därför är det viktigt att vi stoppar dessa handelstullar, för de hör inte hemma i ett öppet och fritt EU.

Ytterligare ett par aspekter på frågan finns som jag inte tar upp i debattartikeln. Det är bland annat att den fria rörligheten för tjänster faktiskt öppnar en möjlighet att jobb blir utförda som annars inte skulle utföras. Och det är en fördel som inte ska ringaktas. Dessutom leder öppna marknader till att vi kan specialisera oss, utvecklas och använda våra resurser mer effektivt än tidigare. Jag tror verkligen inte att utländska tjänstearbetare som jobbar i Sverige över tid hotar svenska jobb. Snarare kan det leda till att nya jobb skapas.

Marie Wickberg och Magnus Andersson har varit snabba och hann före mig när det kommer till att blogga om detta. Men jag har varit ute och kampanjat, så detta var första bästa tillfälle att få fatt i lite internet denna dag.